Sagostunder f?r integration av arbetarklassens barn

  • Jimmy Vulovic

Abstract

?Sagan, gosse, det ?r f?en, / som v?r vardagssol f?rnyar, / brytande dess gr?a sken, / genom diktens bj?rta skyar. H?jer hon sitt trolska sp?, / vattenpussen blir en sj?, / och ditt skepp p? spegelflatan / far en mil tv?rs ?ver gatan.? S? inleds K. G. Ossian-Nilssons dikt ?Sagan?. Den handlar om litteraturens m?jligheter att f?rgylla ett fattigt barns liv. Dikten publicerades 1906 i barntidskriften Solstr?len, som var organ f?r den litter?ra r?relse, sagostundsr?relsen, som det socialdemokratiska ungdomsf?rbundet initierade i Malm? 1904.[i] Ganska snart n?dde sagostunderna Stockholm. Ett upprop till Stockholms arbetare markerar starten d?r 1906. Uppropet visar p? den centrala id?n om kollektivismens m?jligheter f?r enskilda individers upplevelser av konst och kultur. F?rst lyfts individen och kulturens betydelse fram: ?En t?nkare har sagdt att hvarje m?nniska beh?fver, f?r att lefva ett sundt lif, hvarje dag h?ra eller l?sa n?gra f?rst?ndiga ord, att hvarje dag se en vacker tafla eller en vacker bild, att hvarje dag h?ra en vacker s?ng eller musikstycke.? Sen betonas kollektivismen: ?Huru f? ?ro icke de arbetare som med enskilda medel ha r?d och m?jlighet att bereda sina barn n?gon dylik gedigen njutning. F?r de flesta blir detta dock en om?jlig uppgift. Det gifves dock en m?jlighet ? v?r gamla bepr?fvade v?g ? kollektivismen. Hvad icke en kan ?stadkomma det f?rm? vi gemensamt.?[ii] Med sagor och dikter ville den socialdemokratiska r?relsen integrera arbetarbarnen i kulturens sf?r. Dikten ?Sagan? ?r symtomatisk. Den gestaltar litteraturens kraft som ljusbringare f?r den enskilda individen. Sagostundsr?relsens m?l var dock inte enbart kulturellt. R?relsen innefattade ?ven en vision om att bygga det nya socialdemokratiska samh?llet. Initiativtagarna ville med hj?lp av sk?nlitteratur f?rbereda arbetarklassens barn p? den politiskt historiska uppgift som de skulle axla, man ville helt enkelt ?skapa f?r det kommande frig?relsearbetet en stam, mera mottaglig f?r de nya tankar, vilka i sinom tid komma att meddelas dem?.[iii] R?relsen var allts? ?ven politisk. Mitt paper visar hur socialdemokratisk ideologi kommer till uttryck i sk?nlitteraturens form och inneh?ll i tidskriften Solstr?len mellan 1906 och 1909. Fr?gor som besvaras ?r hur man med litteratur agiterade kring exempelvis nationalism och individualism. [i] K.G. Ossian-Nilsson, ?Sagan?, Solstr?len: Sagostundsbarnens tidning, nr. 1, 1906, s. 1. [ii] Till Stockholms organiserade arbetare! Ett upprop fr?n Socialdemokratiska ungdomsklubbens och Stockholms allm?nna kvinnoklubbs sagostundskommitt? 1906: Arbetarr?relsens arkiv i Stockholm, volym Sagostundsverksamhet, mapp Stockholms sagostunder. [iii] S. Luterkort, ?Studentf?reningen D.Y.G:s konfessionsl?sa s?ndagsskola i Lund.?, Solstr?len: Sagostundsbarnens tidning, nr. 1, 1906, s. 15.
Published
2011-01-01
Issue
Section
D. Working class literature / Arbejderlitteratur