Poesi i kapprustningens tid

Carina Köre

Abstract


Alltsedan de svenska folkrörelsernas framväxt under den andra hälften av 1800-talet har poesi utgjort ett viktigt inslag i rörelsernas verksamhet. Traditionen levde vidare inom de nya sociala rörelser som växte fram i Sverige under 1960- och 70-talet, med den nya kvinnorörelsen som ett exempel. Poesiuppläsning var ett återkommande inslag i rörelseorganisationernas offentliga manifestationer och interna möten. Dikter trycktes också i rörelseanknutna tidskrifter, informationsbroschyrer och diktsamlingar, liksom i dagspressen. Inom ramen för mitt avhandlingsprojekt i litteraturvetenskap studerar jag poesi som användes inom den del av kvinnorörelsen som från slutet av 1970-talet engagerade sig starkt i freds- och miljöfrågor, exemplifierad av rörelseorganisationen Kvinnor för fred. Denna poesi, som här benämns bruksdikt, har ett klart syfte utöver det rent konstnärliga. Den blir till ett verktyg i kampen för social och politisk förändring. Genom olika retoriska grepp kan bruksdikten påverka mottagarna till ställningstagande, handling och identifikation med rörelsen. Bruksdikt definieras i avhandlingen som poesi som fyller persuasiva funktioner i ett specifikt socialt sammanhang. Dikterna analyseras i förhållande till den retoriska situation som de användes i. I mitt paper avser jag att analysera dikten "Otänkbart" av författaren Ingrid Sjöstrand (f. 1922). Ingrid Sjöstrand var en av initiativtagarna till organisationen Kvinnor för fred 1979 och hennes poesi användes ständigt inom organisationen under åren som följde. "Otänkbart" trycktes i Dagens Nyheter den 28 december 1979. Den utgör en direkt reaktion på det beslut som fattades inom Nato den 12 december samma år om att placera ut medeldistansrobotar i Europa som ett svar på Sovjetunionens kärnvapenupprustning. I dikten återfinns en rad konkreta faktauppgifter, hämtade ur DN:s rapportering om Natos beslut och informationsmaterial om kärnkraft och kärnvapen. Analysen visar hur dessa faktauppgifter fyller nya argumentativa funktioner då de flyttas från sitt ursprungliga sammanhang in i dikten. Vidare analyserar jag hur diktens metaforer används för att karakterisera motståndaren och underminera de logiska argument som kalla krigets terrorbalans vilade på.

Full Text:

PDF

Refbacks

  • There are currently no refbacks.