Att sätta medelklassens problem under debatt – samtidspolitik, etik och klassmedvetande i Sara Kadefors Fågelbovägen 32

Åsa Arping

Abstract


Det talas allt oftare om en ny klassmedvetenhet i kulturanalysen. I de flesta fall handlar det om arbetarklass (eller i några fall om överklass). Men varför är det så tyst om medelklassen? Är det för att mellanskikten dominerar den offentliga debatten och inte förmår granska sig själva? Eller är vissa normer och livstilsval så naturaliserade inte vi inte längre ser dem som klassbetingade? Johan Svedjedal frågar sig i en artikel från 1998 om det finns någon svensk borgerlig litteratur. Han konstaterar att en hel del fiktionsprosa skrivs om och av personer som kan sägas tillhöra medelklassen, i vid mening. Men av denna litteratur innehåller endast en liten del ”element av aktiverat klassmedvetande”, där ”borgerligheten (eller medelklassen) reflekterar över sig själv som sådan”. Ett drygt decennium senare kan vi konstatera att medelklassens liv och leverne dominerar kulturutbudet, både i seriös och populär tappning. Fredrik Lindströms och Henrik Schyfferts satiriska krogshow Ljust och fräscht och TV4:s humorserie Solsidan, är två exempel på det senare. Självhjälpslitteraturen och livsstilsmagasinen riktar sig med få undantag till samma målgrupp om än med andra tonfall. Men hur är det med skönlitteraturen? En väsentlig del av den svenska prosautgivningen under senare år har en aning föraktfullt kategoriserats som urbana sedeskildringar. Det handlar om mer eller mindre realiska berättelser om medelålders människor och deras arbete, familjeliv och fritid i storstad eller förort (läs: Stockholm). Den övergripande fråga som ekar genom hela den här traditionen, som sträcker sig tillbaka åtminstone till 1880-talet, är: hur ska vi kunna leva ett fullvärdigt liv som frigjorda, lyckliga (och lyckade) och ansvarstagande människor? Men även om merparten är vad vi med Svedjedal kunde kalla ”närblind”, alltså omedveten om sin egen klassposition, finns en del verk där ”den sociala tillhörigheten inte bara är miljön, utan en del av själva ämnet”. Det är hög tid att börja läsa även den här litteraturen politiskt. Vad säger den och hur talar den om klass, kön, etnicitet i ett samtida Sverige? Jag ska i mitt paper utgå från Sara Kadefors Fågelbovägen 32 (2006) som ett represantativt exempel på den breda svenska medelklasskildringen av idag, men också lyfta fram hur den på intressanta sätt problematiserar de politiska, etiska och existentiella val och motstridiga krav som romanens huvudkaraktär, gynekologen Karin, ställs inför.

Full Text:

PDF

Refbacks

  • There are currently no refbacks.