Sagostunder för integration av arbetarklassens barn

Jimmy Vulovic

Abstract


”Sagan, gosse, det är féen, / som vår vardagssol förnyar, / brytande dess gråa sken, / genom diktens bjärta skyar. Höjer hon sitt trolska spö, / vattenpussen blir en sjö, / och ditt skepp på spegelflatan / far en mil tvärs över gatan.” Så inleds K. G. Ossian-Nilssons dikt ”Sagan”. Den handlar om litteraturens möjligheter att förgylla ett fattigt barns liv. Dikten publicerades 1906 i barntidskriften Solstrålen, som var organ för den litterära rörelse, sagostundsrörelsen, som det socialdemokratiska ungdomsförbundet initierade i Malmö 1904.[i] Ganska snart nådde sagostunderna Stockholm. Ett upprop till Stockholms arbetare markerar starten där 1906. Uppropet visar på den centrala idén om kollektivismens möjligheter för enskilda individers upplevelser av konst och kultur. Först lyfts individen och kulturens betydelse fram: ”En tänkare har sagdt att hvarje människa behöfver, för att lefva ett sundt lif, hvarje dag höra eller läsa några förståndiga ord, att hvarje dag se en vacker tafla eller en vacker bild, att hvarje dag höra en vacker sång eller musikstycke.” Sen betonas kollektivismen: ”Huru få äro icke de arbetare som med enskilda medel ha råd och möjlighet att bereda sina barn någon dylik gedigen njutning. För de flesta blir detta dock en omöjlig uppgift. Det gifves dock en möjlighet – vår gamla bepröfvade väg – kollektivismen. Hvad icke en kan åstadkomma det förmå vi gemensamt.”[ii] Med sagor och dikter ville den socialdemokratiska rörelsen integrera arbetarbarnen i kulturens sfär. Dikten ”Sagan” är symtomatisk. Den gestaltar litteraturens kraft som ljusbringare för den enskilda individen. Sagostundsrörelsens mål var dock inte enbart kulturellt. Rörelsen innefattade även en vision om att bygga det nya socialdemokratiska samhället. Initiativtagarna ville med hjälp av skönlitteratur förbereda arbetarklassens barn på den politiskt historiska uppgift som de skulle axla, man ville helt enkelt ”skapa för det kommande frigörelsearbetet en stam, mera mottaglig för de nya tankar, vilka i sinom tid komma att meddelas dem”.[iii] Rörelsen var alltså även politisk. Mitt paper visar hur socialdemokratisk ideologi kommer till uttryck i skönlitteraturens form och innehåll i tidskriften Solstrålen mellan 1906 och 1909. Frågor som besvaras är hur man med litteratur agiterade kring exempelvis nationalism och individualism. [i] K.G. Ossian-Nilsson, ”Sagan”, Solstrålen: Sagostundsbarnens tidning, nr. 1, 1906, s. 1. [ii] Till Stockholms organiserade arbetare! Ett upprop från Socialdemokratiska ungdomsklubbens och Stockholms allmänna kvinnoklubbs sagostundskommitté 1906: Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm, volym Sagostundsverksamhet, mapp Stockholms sagostunder. [iii] S. Luterkort, ”Studentföreningen D.Y.G:s konfessionslösa söndagsskola i Lund.”, Solstrålen: Sagostundsbarnens tidning, nr. 1, 1906, s. 15.

Full Text:

PDF

Refbacks

  • There are currently no refbacks.